Network Menu

Varför bara satsa på ett sätt att få behörighet

Anna-Lena 3Varför bara satsa på ett sätt att få behörighet? När man kan göra allt, på samma gång?

Anna-Lena Ohlsson, som är lärare på Svenska skolföreningen på franska Rivieran, gör allt. Nästan.

Hon har länge arbetat som lärare inom IB-systemet, International Baccalaureate, först i Sverige och nu i Frankrike. Hon vet alltså precis hur man gör för att få svenskundervisning med en handledare på en IB-skola.

Men hennes stora insats på skolan i Frankrike handlar om Tisus.

-Vi såg att det egentligen inte fanns någon brett etablerad förberedelsekurs för skolor som vår inför TISUS-testet, säger Anna-Lena Ohlsson.

-Det är många familjer på hos oss som vill att barnen ska kunna studera i Sverige i framtiden. Men för att klara den skriftliga delen, räcker det oftast inte med att läsa på en utlandsskola för kompletterande undervisning i svenska.

 

Skolan börjar därför förberedelserna redan i 14-årsåldern, beroende på ambitionsnivå och kunskaper i svenska. När eleverna är cirka 16 år går den som vill över i den Tisus-förberedande gymnasiegruppen.  Här används bland annat läromedlet Språkporten 123. Det är ett material som i första hand är skapat för gymnasieelever som läser svenska som andraspråk i Sverige.

-Läromedlet är gediget och ganska lätt att individanpassa efter ambition och behov, säger Anna-Lena Ohlsson. Just nu satsar 10-15 elever på att bli redo för Tisus inom några år.

 

-Vi har just börjat med den här modellen, men min tanke är att texter och övningar i läromedlet, jämte obligatorisk läsning av svensk skönlitteratur och aktuella artiklar ska få upp elevernas ordförråd och läshastighet. Naturligtvis måste eleverna också kunna skriva argumenterande och utredande uppsatser.

Där kommer min gymnasielärarutbildning in, säger Anna-Lena Ohlsson.

 

Hon håller även på att skaffa sig och skolan behörighet från det svenska utbildningsföretaget Swedex, så att de får examinera elever på deras prov. Swedex-proven (på den nivå som enligt det europeiska CEFR-systemet kallas B2) är godkända inom EU och kan användas för att ge behörighet i svenska som främmande språk om eleverna vill ha det i betyget när de söker in på universitet i Frankrike till exempel.

 

-Många tycker att det räcker med “köksbordssvenska”, men vi vill erbjuda ett alternativ för dem som vill mer med svenskan, säger Anna-Lena Ohlsson.

Av Petra Socolovsky